Idag följde hundarna med till skolan, Smilla för att vi jobbar med grundfärdigheterna och Arach fick följa med bara för att. På schemat idag stod gripande av apportbock och hopp över hinder + stampa på musmatta. Hon har haft såna jäkla problem med det där hindret, Smilla är otroligt inkörd på kommandon och jag trodde att hon var klickerklok när jag började klickerträna för snart 3 år sedan för att hon är lättlärd och förstår snabbt. Inte alls. Lättlärd är hon, men klickerklok har hon börjat bli nu på senare tid. Nu har hon äntligen börjat testa sig fram själv, tack vare den här utbildningen och att jag utvecklats enormt inom klickerträning och faktiskt tränar med andra metoder. Förr var det ju alltid att locka och visa, numera jobbar vi nästan uteslutande med shejping och att fånga beteenden vilket vi båda tycker är otroligt roligt och givande. Som hindret till exempel, när vi började med det här tidigt i höstas; hon vägrade hoppa om jag inte sa åt henne att göra det. Jag kunde visa, hoppa själv, verkligen luta mig över hindret för att visa att det är över du ska, men så länge hon inte fick ett kommando så satt hon där och tittade på mig som om jag vore helt knäpp. I dagsläget hoppar hon ut tvekan och tar musmattan på en gång. Det låter säkert löjligt, vilken hund kan inte det liksom? Men för oss är det en stor framgång just för att hon varit så otroligt inkörd på kommandon, och sen ska det ju inte glömmas att hon faktiskt närmar sig en ålder av 9 år, och från att ha lärt sig en typ av träningsmetod så länge och sedan helt plötsligt byta till något annat, det är en bedrift i sig. Jag hör ofta att hon är för lydig för den här typen av träning, och visst ligger det något i det men nu fixar hon ju faktiskt det här, hon bjuder på beteenden under våra träningspass och hon har en helt annan glöd än förr, och inte tycker jag att hon blivit speciellt olydig för det, skämt åsido.

 

Vi tränade som sagt även på gripande av apportbock och hon griper fint, men uthålligheten och stadgan är inte den bästa. Hon är otroligt matfixerad och hinner inte koppla att hon måste hålla också. Just apporten är något vi tränar sällan, helt enkelt för att jag aldrig kan få tummen ur röven och köpa en apportbock! Fy skäms på mig, på måndag är det löning och då ska det inhandlas! Hon rullar liksom huvudet bakåt, tippar lite åt sidan och så släpper hon. Så istället för att få korv som är så jäkla smarrigt så fick hon leversnittar, fortfarande jättegott men inte så där jätteintressant. Med några repetitioner så var gripandet helt annorlunda, hon grep fint och höll huvudet någorlunda stilla. Vi körde som mest 3 sekunder i taget och även om det fortfarande är ett otroligt fult moment så är vi på god väg.

 

Arach fick köra lite gripande också, mest för att han tycker apportbocken är så jävla rolig. Sen fick han hoppa lite hinder och stampa på musmatta han också, för sinnesfridens skull. När vi var färdiga så läste jag ett häfte om målsättning där det fanns uppgifter man skulle göra om mål inför tävling osv. Jag har ju som jag tidigare nämnt lagt alla tävlingsplaner på hyllan, mina hundar är inte tävlingsmaterial och oavsett om jag får dem startklara så kommer dem fortfarande inte vara lämpade för tävlingslivet. Min hundlärare sa något himla bra idag, att Smilla och Arach är mina träningshundar som jag utvecklas tillsammans med, så när nästa hund blir aktuell så har jag ju en ryggsäck full med kunskap och erfarenhet om hundträning som en jättebra grund till träning inför tävling.

 

När vi kom hem la sig båda hundarna tillrätta och sov, vilket även jag gjorde så jag missade promenaden med hundgruppen som vi skulle gått på idag. Den här veckan är det även imorgon så vi får hoppas att vi är vakna då så att vi kan få lite promenadsällskap.

 

Bara för att det regnar och är jättekallt ute så får det bli en bild på jyckarna under en eftermiddagspromenad när vi var på Canis-lägret.