På måndagmorgon åker jag upp till Hudiksvall för en 4 dagars kursstart på skolan. Det är två obligatoriska träffar per termin, utöver det sker alla studier på distans. Jag är exhalterad över kursstarten och det känns så skönt att saker och ting börjar gå åt rätt håll.

Jag begärde även en nedskärning på mina timmar på jobbet, men i slutändan insåg jag vad jag egentligen behöver så jag sa istället upp min fasta tjänst och stannar kvar som vikarie vid behov. Anledningen är väl egenligen många små bidragande faktorer, men kortfattat så trivdes jag inte tillräckligt bra för att jobba där så mycket som jag gjorde men eftersom jag är invand i rutinerna så känns det bättre att hoppa in vid behov än att jobba vecka ut och vecka in och bara dra på sig ett dåligt mående - vilket är vart det var på väg att leda. Så ja, jag är exhalterad över nystarten och jag hoppas verkligen att den här kursen hjälper mig att nå dit jag vill.

 

Något annat jag knappt kan vänta på är hösten! Jag är så förbannat less på den här jäkla värmen. Jag är verkligen ingen soldyrkare, inte Smilla heller. Arach klarar det bättre men jag är så himla nojig över överhettning så även om jag hade klarat av att vistas ute längre stunder i denna hemska hetta så hade jag inte vågat chansa med att motionera intensivt eller träna hårdare pass. Visst är det mysigt med svala sommarkvällar, men nu är det ändå mörkt på kvällarna så då kan hösten lika gärna komma så att det går att göra saker dagtid också. Jag är faktiskt överkänslig, inte bara mot värmen utan även mot solens strålar då jag får eksem som inte är av denna värld om jag vistas i solljus en kortare stund utan solskydd. Så jag har lite rätt att gnälla, kan jag tycka.

Sen är ju hösten så himla fin också! En solig höst med lagom temperatur är nog den absolut bästa årstiden med alla vackra färger. Så vi ser fram emot höstens ankomst.