En stund senare var det dags för varmrätten! Min tallrik fylldes med rostad potatis, morots- och kålrotsmot, rostade, honungsmarinerade palsternackor, "pigs in blankets" bestående av sojakorvar inlindade i quornbacon och en roast gjord på quorn, även den inlindad i vegobacon. Detta toppades med en vegansk gravy som är en typ av brunsås. Det vegetariska utbudet på köttsubstitut är helt enormt i England. Kolla bara på tallriken liksom. Alla typer av kött går att ersätta med substituten som finns där vilket gör att man slipper allt krångel med att hitta alternativ osv. Och smarrigt är det också!

 

 

Efter middagen var det soffläge och paltkoma som hägrade ett tag. Resten av juldagen spenderades typ halvliggande i soffan. Efterätten bestod av cheesecake toppad med nånting jag inte kommer ihåg vad det heter, runda bollar av pastry med vaniljkräm inuti. På kvällen spelade vi kort och sen somnade jag som en stock.

 

På annandagen åkte jag och Jake till Chesterfield för att shoppa julklappar till min familj. Jag gick all in och resultatet var 20 julklappar som skulle slås in och få plats i resväskorna. När vi kom hem var Jakes äldsta bror där med sin fru och sina två barn så resten av den dagen lekte jag med dom. Dottern ville få sina naglar målade och sonen ville förstöra alla juldekorationer så det var full rulle tills de åkte hem.

 

Dagen därpå slog vi in alla julklappar, lyckades på något mirakulöst vis få ner allt i resväskan och sen tog vi det bara lugnt. Vi lagade mat och kollade på film, slappade och käkade choklad typ. Jag packde det mesta för att slippa göra det samma dag jag åkte hem. 

 

Hemresan var en mardröm. Klockan 2 på eftermiddagen åkte vi mot flygplatsen, klockan 12 på natten landade jag i Sverige. 10 timmar på resande fot. Jag drog på mig någon typ av förkylning samma dag då jag hade ont i halsen, den var jättesvullen och jag ville bara komma hem. En bilresa, en flygresa, 2½ timmes väntetid på Kastrup, en flygresa och ytterligare en bilresa och alltså över 10 timmar senare öppnade jag dörren härhemma och möttes av mina älskade hundar. Det blev kramkalas innan en snabbrastning och sen sov jag som en gris till sena förmiddagen dagen därpå.

 

När jag väl vaknat, kramats med hundarna och promenerat hämtade Vicky med för en tripp till Valbo. När vi kom hem igen var det julklappsutdelning nummer två! Ännu en gång fick jag massor med välbehövliga saker som jag verkligen ville ha. Av Vicky fick jag precis allt jag skrev på min önskelista som hon fick innan jag åkte - en hårborste, ett regnställ och 5 nagellack. Av mamma och Mats fick jag ett underställ, vantar, en fleecejacka, parfym, body lotion och 4 böcker. Så nöjd! ♥

 

Resterande dagar innan nyårsafton slappade jag till 110%. Halsen var så jäkla svullen och öm så det var jobbigt att ens gå ner för trappen. Hundarna fick tyvärr nöja sig med korta rundor trots att de redan var uttråkade efter 7 dagar utan någon större aktivitet. De klarar sig absolut, men man märker ju att det spritter i tassarna på dom. Men på nyårsaftons morgon fanns det inget alternativ än att gå en riktig långpromenad så det var väl ren tur att halsen faktiskt kändes lite bättre. Vi tog bilen till ÄRK där vi parkerade och sen gick vi därifrån till Rullsand. Det är skog hela vägen, hästfolk i krokarna och det kändes tryggt nog att ha hundarna lösa där trots att det var nyårsafton. Det var ju tidigt på dagen och vi hörde bara en enda smäll låååångt borta så vi klarade oss fint. 2½ h senare kändes hundarna rätt nöjda så vi åkte hem och sen rastade jag dom på baksidan varannan timme fram till klockan 22. Vi tvåbenta spelade bingolotto och frossade i snacks medan hundarna mest chillade och tiggde gotta. Vi klarade oss igenom tolvslaget, Arach var otroligt lugn och låg bara bakom bordet och tittade lite trött omkring sig. Troligen chock, men han mådde bra inte alls långt efter att smällandet upphört. Smilla var väldigt stressad, gick runt och pep och kunde inte komma till ro. Men hon släpper det fort. Arach lägger på sig och är jättekänslig i flera dagar efteråt. Det går inte att träna eller göra något öht annat än att motionera skiten ur honom då det är det enda som hjälper. Han måste liksom få tömma både energi och stress innan han återgår till sig själv.

Ett år hade jag planerat ett lydnadspass 2 dagar efter nyår. Det började bra men sen smällde någon igen en bildörr, alltså något han aldrig reagerat på och hunden blev som förbytt. Han fick panik och när jag tog tag i halsbandet för att lugna honom så högg han mig i handen gång på gång i ren panik. Så jag stod där med en söndertuggad hand och en knäckt hund. Det var förjävligt. Men jag lärde mig åtminstone att vi inte tränar eller gör något som får honom att gå upp i stress tills han fått ur sig all stress han lagt på sig redan.

 

Vi har alltså välkomnat 2016 med promenader. Långa härliga promenader med mina finaste. Och igår kom snön också så idag har vi haft så himla roligt. Vi tog en långpromenad och tränade faktiskt för första gången i år, nämligen DP. Vi gick förbi en perfekt plats så vi körde ordentligt innan vi gick vidare. Hundarna var nöjda över att få använda både kropp och knopp, och framförallt nöjda över all snö! Skitjobbiga var dom, men vem kan träta på en hund som är överlycklig?

 

Så vårat år har börjat bra och vi hoppas såklart att det fortsätter så!