Så mycket som händer!

Nu har det hänt så där mycket sedan sist igen! Lika bra att ta tag i bloggandet innan den dammar igen helt och hållet, speciellt nu när det är lite grejer på gång.
 
Jag är inne på min andra semestervecka och mina 9 första semesterdagar spenderade jag i England. Hur roligt som helst, jag har verkligen längtat tillbaka. Numera känns det inte som att man åker till ett annat land på semester eller en visit, utan nu känns det verkligen som mitt andra hem. Jag älskar England, helt och fullt. Sen att människorna inte riktigt faller mig i smaken alla gånger är en sak, men landet i sig med den fantastiska miljön och spännande uppbyggnad är bara helt underbart. Ja, jag har verkligen hittat mitt home from home och jag ser verkligen fram emot att så småningom få upptäcka mer utav England och hela Storbritannien. 
Under den här vistelsen hann vi med en hel del, vi gick på bio och såg Minions - hur rolig som helst och jag bara älskar dessa små gula figurer.
 
Vi besökte även restaurangen Cosmos tillsammans med Dane, Josh, Neil och Sara. Dra mig baklänges alltså. Största bufférestaurangen jag någonsin varit på, med ett utbud från 7 olika länder. Och vilket efterrättsbord sen! Jag var redo för explosion efteråt och hade nog inte behövt äta något alls resten av veckan (vilket jag såklart gjorde, matvraket nr 1 right here).
Vi var även ut och skakade rumporna av oss tillsammans med ovan nämnda. Hur trevligt som helst och natten avslutades med att trycka snabbmat innan vi tog en taxi hem. Jag skrev ju tidigare om min kärlek till landet, men är det något de borde bli lite mer moderna med så är det deras vägar. Fy fan i helvete vad jag blir åksjuk när jag åker bil där. Och framförallt när man är lite på lyset, precis käkat snabbmat och sen sätter sig i taxibil med en förare som är helt jäkla galen. Han ska vara tacksam över att jag höll munnen stängd under hela resan hem för hade jag öppnat munnen det minsta hade jag definitivt kaskadspytt över den stackare som satt framför mig. Lyckligtvis gick det bra, jag slängde mig i säng så fort vi kom hem och Jake placerade en hink rakt nedanför sängkanten "just in case". Dagen efter var vi så pigga och alerta så vi åkte för att besöka Haddon Hall, en urgammal historisk byggnad som bevarats mer eller mindre helt och hållet från sitt ursprungliga skick. Jag som är en riktig historienörd var ju eld och lågor över besöket och det var rätt intressant även fast jag saknade en ingång till fängelsehålan... Det var fantastiska trädgårdar i alla fall och en trevlig upplevelse.
 
Tyvärr har ju allt gott ett slut och så även det här. I söndags kl 21.00 flög jag hem för att ladda upp inför 2 veckors intensivkurs på körskolan som började i måndags. Så nu är körkortet på G i en rasande fart. Jag kör bil, pluggar, gör vägmärkestester och pluggar som en tok. Igår var det riskettan som jag blev godkänd på (bedriften liksom) och den 12 augusti hålls risktvåan. Så det är bara att köra på tills dess så jag är redo att köra halkbanan. Angående körningen i sig så går det bättre än jag trodde att det skulle göra. Jag menar, innan i måndags har jag suttit bakom ratten typ 3 gånger. Så jag tycker faktiskt jag gör rätt bra ifrån mig, även om jag blir skitnervös när jag ska köra i trafiken, eller växla ner inför en sväng. Men vad fan, alla har ju varit där någon gång så det är bara att jobba på helt enkelt. Tyvärr lyckades jag ju dra på mig en helsikes feber i förrgår under kvällen, så under hela gårdagen mådde jag så fruktansvärt dåligt men eftersom jag inte kunde missa riskettan så gick jag dit ändå. Jag är glad att jag gjorde det, men fy så dålig jag var. Idag tog jag dock förnuftet till fånga och stannade hemma. Jag ska fortsätta plugga nu under eftermiddagen/kvällen så jag inte hamnar efter, kurera mig ordentligt med alvedon, bisolvon och Ben N Jerrys (♥). Jag siktar på att kunna gå dit imorgon då jag inte vill missa flera dagars körning och i helgen måste jag vara frisk då jag ska köra massor med pappa. Så, fingers crossed för att jag är på bättringsvägen.
Jag är ju liksom så motiverad till detta. Vår lärare på körskolan sa åt oss att skriva ner de anledningar vi hade för att skaffa körkort då det kan vara bra att ha nerskrivet någonstans så att man kan kolla på det när motivationen tryter. Min första och framförallt största anledningen är hunderiet. Ett körkort gör hundlivet enklare, så är det bara. Sen kanske man tycker att det går så bra så att ta buss eller tåg när man behöver ta sig någonstans men alltså, been there done that. Det är bökigt, slöseri med tid, fruktansvärt dyrt. Och jag vill liksom kunna ta mig till ett annat ställe för en långpromenad ibland. Då vill jag slippa böka med busstider, jag vill bara kunna stoppa in hundarna i bilen och dra iväg. Sen underlättar det ju för träning och tävling också, att faktiskt kunna ta sig till ställen. Så ja, jag är så motiverad och jag hoppas att det håller i sig hela vägen in i mål. Det är ju inte lite pengar jag lagt ut på detta heller, så woop woop!
 
Sen. Ännu en sak som hänt, eller ska hända. Jag ska börja plugga igen! På distans, med några få träffar på skolan. Jag ska läsa en allmän kurs för att läsa upp det som fattas för en högskolebehörighet. Detta är då en heltidskurs på ett år, så planen (om allt går som det ska dvs.) är att jag ska söka in på en djursjukskötarutbildning när jag är klar med den allmänna kursen och har mina behörigheter. Då antingen i Sverige eller i England, beroende på hur allt ser ut då. Så spännande! Eftersom det är heltidsstudier kommer jag gå ner i tid på jobbet så just nu känns allt rätt jäkla bra. Mer tid över till hundarna och deras träning, jag har liksom tagit tag i saker och ting istället för att må dåligt över att saker inte gått som jag tänkt. Istället för att tjura över att jag inte gav allt under gymnasiet så får jag en ny chans nu. Hur bra som helst ju. 
 
Vi har även deltagit i den briljanta utmaningen på instagram - #100platser100dagar
Den går ut på att man ska köra down n stay på 100 olika platser under 100 dagar, en ny plats per dag dvs. Det behöver inte vara något superfancy men det är en asbra utmaning där man får chans att träna på ställen som utmanar hunden, varje dag. Oss hittar ni på anibaz.