Min lilla olycksfågel.

Idag hade vi viltspår inplanerat men tyvärr blev Smilla halt under gårdagens fyspromenad i skogen så nu har hon strikt vila under helgen och blir det inte bättre ska jag ringa veterinären på måndag. Hon visar inga övriga symptom på smärta, jag får klämma och känna på alla tår, leder och armbåge utan någon reaktion så förhoppningsvis är det bara en sträckning då hon for runt som en jäkla dåre i skogen. Det känns som att hon går lite renare idag, men fortfarande märkbart halt är hon, så för hennes del blir det bara rastningar på baksidan idag och imorgon. Jag tänkte först spåra med bara Arach men jag känner inte för att lämna henne hemma under så många timmar heller trots att pappa är hemma så vi hoppar helt enkelt över viltspåret idag så tar jag och Arach en aktivitetspromenad i eftermiddag när även mamma är hemma.
 
Jag blir ju jätteorolig men jag försöker att inte stressa upp mig. Det första jag tänke var ju artros men det vore ju onekligen konstigt att det skulle dyka upp bara så där. Hon var helt galen där i skogen och sprang som aldrig förr så jag fick kalla in henne med jämna mellanrum så hon fick lite tid till att varva ner och jag märkte ingen hälta förrän det var dags att börja gå hemåt så det mest sannolika är ju att hon sträckt sig eller vrickat till någonting. Man vill ju åka in akut så fort något händer men eftersom hon är jättepigg och glad så väljer jag att avvakta eftersom hon inte påvisar några övriga symptom på smärta. Men orolig blir man ju.

Kommentera här: